Torrfoder och fötter

Killarna har börjat äta torrfoder – småttingarna börjar bli stora! Jag provade att fresta dom med lammfärs men det var inte ens lite intressant – till Smulans och Tallous glädje som glatt slukade allt på fatet. Däremot skuttade Morris direkt fram till matskålen, körde ner sitt lilla huvud och började knapra torrfoder. Henri var helt klart mer tveksam till om innehållet i skålen verkligen var tjänlig föda men efter en liten stund tog nyfikenheten över och även han började äta. Nu är det ju inte helt lätt att komma på hur man tuggar torrfoder och trots att dom sätter i halsen med jämna mellanrum så verkar dom gilla den nya matsedeln.

 

 

Efter maten ska man gå på lådan. Morris skuttade direkt fram till lådan, körde ner sitt lilla huvud och började knapra kattsand. Det är ju inte riktigt önskvärt även om sanden inte är klumpbildande. Så det fick bli en snabbtur till affären för inköp av pellets istället. Han har tack och lov inte något större intresse av att äta pressat papper så nu kan lådan användas till sitt avsedda ändamål.

Lilla Henri har ätit sin ersättning med god aptit och igår vägde Bröderna Bus exakt på grammet lika mycket. Trots det ser Morris ut att väga mer än Henri på grund av att dom har helt olika kroppsbyggnad. Henri är en riktig ”Smulanbebis”; lite högbent, storögd och spinkig. Morris däremot måste likna sin pappa som liten – knubbig, rund och lite mera rund. Att dom är sötare än socker är det dock ingen tvekan om!!!

Båda två är nyfikna, busiga och keliga. Deras små, supervassa klor och minst lika vassa mjölktänder används flitigt – speciellt när mina fötter noggrant ska undersökas. Det börjar helt klart bli dags för en första kloklippning innan mina ben ser strimlade ut..

 

Vad är detta för konstig grej                                               Hur ser den ut på undersidan

 

Konstiga grejen har en kompis                                           Ska smaka lite bara

 

MORRIS 5 veckor

 

HENRI 5 veckor

  

 

Det här inlägget postades i Inlägg. Bokmärk permalänken.