Tiden går fort och det är nu bara 5 veckor kvar till beräknad nedkomst.
De blivande mammorna mår utmärkt bra och går sakta men säkert upp i vikt. Tallou har ökat med ca 250 gram och Smulan med ca 500 gram. Jag gissar på att Tallou har 2 bebisar i magen och att Smul har 4 eller kanske till och med 5 stycken små ullbollar under tillverkning. Jag kan självklart ha alldeles tokfel…
Det märks så tydligt på Smulan att hon mår så bra som blivande mamma, hon är vackrare än någonsin och väldigt kelig. Hon har även den här gången sitt alldeles egna sätt som dräktigt – hon är minsann inte dräktig så där som andra är utan hon är faktiskt havande… Hon liksom skrider fram i tillvaron och nedlåter sig inte till att leka eller syssla med såna liknande barnsligheter – nej nej – då tittar hon bara på det andra katterna med en lätt överlägsen blick och suckar lite åt deras infantila beteenden!! Tallou försöker tappert få sin mamma att busa lite ibland men det är ingen bra idé – minsta försök av någon bemöts med en rejäl avhyvling, sedan vänder sig Smulan förnärmat om och skrider iväg med högburet huvud.
Vackra Smulan Blå, blå ögon
Tallou är precis sig lik – hon är bara så otroligt söt och hon börjar hon spinna så fort någon kommer inom ett par meters radie från henne. Då tippar hon omedelbart omkull och lägger sig med magen i vädret, sedan kräver hon högt och tydligt att bli gosad på sin allra mjukaste bebismage. Hon kan fortfarande inte jama utan har sitt alldeles egna sätt att prata på – det låter mer som att hon knarrar med en liten suck på slutet. Jag har aldrig hört någon katt låta som hon gör. Det märks att det tar på krafterna i den lilla kattkroppen att vara dräktig, hon vilar mycket mer nu, men hon kan fortfarande jaga fluffbollar i hundranittio eller busa med piprensare precis som vilken kattunge som helst.
Finaste lilla Tallou Ligger och myser
Med tanke på att Smulan agerar som en drottning och Smulan som en kattunge så är det en sak som är ganska lustig och det har med torrfoder att göra. Tallou tar försiktigt en liten torrfoderbit i taget in i munnen och tuggar noga, noga på den innan hon tar nästa bit. Smulan däremot kör med grävskopsmetoden; hon öppnar munnen så mycket det går, kör ner munnen i skålen för att få in så många bitar som möjligt på en gång och sedan sväljer hon allt – oftast utan att tugga alls. Det finns absolut inte någonting som är ens i närheten av drottninglikt i hennes bordsskick!
