Nu har bebisarna fyllt 6 veckor, tiden går så otroligt fort. Nu är de ”riktiga” kattungar med spring i benen och oändligt massa bus i de små runda, ulliga kropparna. De gillar både torrfoder och blötmat som slukas med glädje. Igår hittade de upp i stora golv-till-tak-klösträdet, till min stora förskräckelse. Som den hönsmamma jag är så var jag snabbt där och lade ut puffar och kuddar för att lindra eventuella fall men de vet precis hur man tar sig både upp – och ner. Alla fyra har börjat uppskatta oss människor och tycker om att bli gosade med. Att ha en liten sovande kattunge i knät är en verklig ynnest. Det är två lägen på såna här små terrorister – på eller av. De går från fullt ös till djup sömn på nolltid. Jo, en sak till – de är de allra finaste små birmabebisarna i heeela världen.
Nodin sköter sitt jobb som storebror med den äran. Han är först framme oavsett vad som gäller och kollar allt och alla. Han är busigast, kaxigast och spinner högst av alla.
Nayla är mycket god tvåa när det gäller bus. Hon hänger storebror i hasorna och gör precis som honom. Hon är bedårande söt och vet om det. Nayla stannar troligtvis hos oss.
Nova är mitt älskade lilla spökdjur. Hon är en sån typisk liten ”Smulanbebis” som är nästan omöjlig att fotografera. Hon är en underbart söt liten chokladbit och precis som sin mamma så mumsar hon glatt i sig människomat. Nova är tingad.
Nara är sin mormor upp i dagen. Hon är fantastiskt söt med sin bedjande blick. Hon ser så oskyldig ut men man ska inte låta sig luras, det är väldigt mycket bus i den lilla kroppen. Nara är tingad.
